E: Tamburin  --  UE: Optimist

Färg: Skimmel
Mankhöjd: 174 cm

*************************************************************

Pontiac var nästan 5 år när jag köpte honom. Han var en underbar häst med mycket glädje i sig. Han verkligen älskade att hoppa!! Varje gång vi var på en hopptävling visade han upp sig och showade genom att sparka bakut alternativt bocka och gnägga. Gärna allt på en gång :-). Han hade mycket hög potential att ta sig högt upp i klasserna. Vi provade att löshoppa han en hel del och en gång provade vi 160 cm vilket Pontiac tog sig över lekande lätt. På bilden är vi på vår första dressyrtävling. Ponti hade jättekul med mig där och bara lekte och bockade sig igenom hela programmet, så någon dressyrhäst ville han inte bli...:-))

Det var en stor häst på hela 174 cm i mankhöjd och han såg verkligen stor ut eftersom han också var ganska kraftig. Detta var till nackdel då han 1998 blev dålig. Efter några turer till olika veterinärer kunde borrelia konstateras. Pontiac fick stå på "hästkur" hos veterinären i en vecka och blev faktiskt bra från borrelian, men fick ledinflammationer som en biverkning. Vi försökte på alla sätt i ett och ett halvt år, och 21 ggr ner till Helsingborgs djursjukhus, att få han frisk, men det blev bara värre och satte sig till slut i ryggen också.
Som djurägare vet man att man eventuellt måste ta ett svårt beslut och det var jättetufft att åka iväg med Pontiac. Han var ju fortfarande glad, fast det gjorde ont. Den 16 juli 1999 for Pontiac till hästhimlen.

I och med detta gav jag upp tanken på att ha fler hästar i min ägo och började med kattuppfödningen istället. Man får hoppas att jag har lite mer tur med detta.

 

© Lotta Möller.